Idag var Ester på återbesök på Bagarmossen.
Hon slutade med kortison för ett par dagar sedan, och vi har inte kunnat se någon försämring efter det. Hon är alert och rör sig till synes obehindrat. Hon visar inga tecken på smärta. I det stora hela är hon den gamla vanliga Ester - inom de gränser som vi satt, dvs inget hoppande och springande.
Med den informationen och baserat på att veterinären inte konstaterade något konstigt vid undersökningen så kommer vi att fortsätta den s.k. konservativa behandlingen av nackdiskbråcket. Det innebär att hon inte ska hoppa och/eller gå i trappor.
Vi kan nu försiktigt steg för steg öka hennes aktiviteter inom ramen för sex månaders återhämtning. Det kommer alltså att bli små steg.
Resultaten av proverna som skickades till USA var negativa, dvs de har inte hittat några tecken på någon muskelinflammation av något slag.
Så vi har fortfarande ingen bra förklaring på febern som hon hade. Det är möjligt att vi aldrig får det, men vi är så nöjda om hon blir frisk så vi bryr oss inte om varför.
Det är också på sin plats att ge en stor eloge till personalen på Bagarmossen. De tar sig tid och de engagerar sig.
Sara Fors som varit ansvarig för Esters behandling ska gå på semester i nästa vecka, men sa att hon ville ringa och kolla hur det var med Ester innan dess. Det gjorde hon också efter att Ester hade legat inlagd. Det är inte alla som gör det, det vanliga är att man får besked om att ringa själv om det är något.
Thursday, July 03, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment